Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Själfhärlighetens samkänsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII
LIFSL1NJER
tycke? Om de ej blifvit samhällsmedlemmar på be
kostnad just af sitt samvetes glans, sin goda viljas
glöd; om icke just lydnaden på deras post — till
deras egen fasa kanske — håller på att omvandla
dem till arbetsok, ja, båsbelåtna ök, ifall fodret är
rikligt? Där låta de allehanda öden gå sig förbi eller
öfvergå sig, men om sin makt alt vilja och välja
sitt öde hafva de ej längre en aning. Kanske äga
de ett svagt minne af en tanke- eller tvifveltid, då
lifvet var meningsfullt och innehållsrikt, då de
verkligen profvade och behöllo sitt bästa. Men så kom
ett ögonblick, då personligheten skulle stå sitt. prof.
Och då kom det gamla tros- och lydnadsbegreppet
med snaran 1
En ung själskännare har påpekat, att bos
människan alltid finns ett andligt, öfverskott, som endast
delvis kan omsättas i praktiska värden, och att
ju större detta tankens, känslans och fantasiens
öfverskott är, dess mer besviken blir den unge
genom mötet med verkligheten, där detta öfverskott
så föga kan »användas»; elär kampen för tillvaron
drar en allt trängre ring kring det rörelseplan, på
hvilket han står. Detta våld på personligheten kännes
först upprörande, men sedan resignera de flesta.
Och det är arten af upproret eller resignationen, som
skapar olika lifstyper och lifsåskådningar: vid denna
kritiska punkt börjar karaktärens stålsättning eller
ödeläggelse. (2).
Men att ödeläggelsen är så mycket vanligare än
stålsättningen, detta beror just på, att det gamla plikt-,
tros- och lydnadsbegreppet behärskar samhället, att
detta öfverallt liar bruk för tjänare, aldrig för per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
