Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Själfhärlighetens samkänsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLFH ÄRLIGHETENS SAMKÄNSLA
33
hvita myrorna». Tigrar äro för det första få och för
det andra bli de jagade. Ej heller individualisten
begär gatufrihet för tigrarna. Men han vet att de
hvita myrorna, i sin samhällsdygdiga enighet, svårare
ödelägga våra yppersta värden!
Icke det onda gör mest ondt, utan det som godt
ansedda onda!
De »sociala människorna» kunna vara mycket små
människor. En stor antisocial lidelse kan försköna
en själ mer än hundra små samhällsdygder.
Hur ofta har ej en »vacker lifsgärning» bakom
sig ett, i hög grad oskönt lif!
Hur ofta ser man ej människor släpa bördor,
för hvilka de äro lika litet danade som svanor att
dra lastpråmar. Men människor finna denna
»pliktuppfyllelse» vacker!
Ty huru få är det icke, som ännu verkligen känna
individualistiskt, åtminstone å andras vägnar! Detta
är tillsvidare det. svåraste krafvet på vår altruism,
liksom det svåraste profvet för vår intelligens icke är att
lära mer, utan — som det ypperliga engelska ordet
lyder — to unlearn, lära frångå nedärfda meningar,
berömda mönster, anpassade tankeformer!
Först när våra själar bli hundrafaldt mer
lefvande än de nu äro, skola vi omedelbart erfara
tjusningen af den individuella mångfalden. Nu sker
detta hos de flesta endast genom själföfvertalning.
Tillsvidare har samhället — från dopet till
begrafningen — otaliga medel att indämma, kanthugga,
kvista, eldsläcka, sammanmala, utkafla
individuali-teter!
3. — LifaUnjer. ni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
