- Project Runeberg -  Lifslinjer / III. Lyckan och skönheten I-II /
105

(1903-1906) [MARC] [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Själfhärlighetens samkänsla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJÄLFH ÄRLIGHETENS SAMKÄNSLA

105

i andra möter hinder för sin växt, blir det fråga om
val. Och då blir ofta fallet att. just det »gör andra
ondt», som för snillet är lifsviktigt. Skall egenarten
utvecklas endast för att sedan tjäna det hela,
obetingadt underordna sig samhällets kraf och andras rätt,
då är talet om utveckling endast ett. ordstäf. Mening
får det först, där det innebär undantagsnaturens rätt
att vålla andra lidande, ifall denna natur känner sig äga
krafter, för hvilkas utveckling den själf ensam känner
villkoren och ansvaret. Individualisten tillgodoser då
sina behof på sitt sätt, trotsar på sitt. sätt, tvingar
på sitt sätt samhället att vika eller värna sig, tills de,
som äga samma kraf, bli inånga nog för att i någon
viss riktning aftvinga samhället ett för alla ökadt,
utrymme.

Hos en människa, som aldrig i någon form visat
tvifvel och uppror, finns ingen personlighet. Och där
en sådan ej finnes, där mäkta heller ingen tro eller
lydnad göra en nolla till ett personligt värde att räkna
med. Det är ej de barn, som aldrig »vållat sina
föräldrar sorg», af hvilka samhället fått mest glädje!

Det är däremot ett saul ord, att »så länge jag icke
tagit in min egen last, behöfver jag barlast af vissa
allmänna rättsbegrepp». Och som ungdomen sällan
hunnit taga in sin egen last, bör den, vid konflikter
med de äldre, i de flesta fall underordna sig. Men
redan den ungdom, som sträfvar att oinpröfva de
allmänna påståendena om rätt och orätt, skall snart inse
ohållbarheten i krafvet att, vid hvarje sin konflikt med
en annan del af det hela, välja det för sig själf
lifs-hämmande. Ty den unge kan ju vara den för det
hela väsentligare delen, det värdefullare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/3/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free