Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skönhetens sedelag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÖNHETENS SEDE1.AG
ir>9
mångfaldiga lif, som lefves af den mångfaldigt
sammansatta människan.
Nu som då framträder reaktionen ofta såsom
medeltidsriktning. Man sträcker sin längtan mot
denna den obegränsade mystikens tid, då
kristendomen verkligen var tro och jordelifvet således på
allvar betraktades som skuggan af de ting, hvilka
ofvantill voro. Men i stället för denna djupa religiösa
visshet, att det sinnliga endast är skenet, har man nu
endast en »stämning» utan tro. Medeltidsmänniskan
ringaktade med fullt skäl iakttagelsen af den natur, i
hvilken hon verkligen trodde att undret när som helst
kunde ingripa, medan den supranaturalistiska
nutidsmystikern innerst tror på den lagbundenhet, han söker
bortförklara för poetiska eller religiösa ändamål!
Jämte det i denna riktning grunda, finnes ett
djupt psykologiskt berättigande i åtrån att. komma
bort från det genom undersökning och experiment
åtkomliga, bevisbara, för att nå det dunkel, där
känslan sättes i allt starkare dallring ju mer den
lyckas trycka ned ögonlocken öfver tankens spanande
blickar.
Konsten följer städse samma banor som tron och
tanken. Den måste således äfven göra omloppet från
dag- till nattsidan, ett omlopp, hvilket för
mänsklighetens andliga hälsa synes vara lika förnyande som
för dess kroppsliga. Däremot blir det alltid osundt
att göra dagen till natt eller omvändt: att breda
mystikens slöjor öfver de områden, där klarhet råder
eller att med konstladt ljus söka skingra mörkret öfver
de områden, där själens hälsa kräfver att det ligger
tätt och tungt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
