- Project Runeberg -  Lifslinjer / III. Lyckan och skönheten I-II /
208

(1903-1906) [MARC] [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skönhetens sedelag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•208

UFSLINJER

egenarten är för hennes skapande lika afgörande som
lerans eller järnets egenart är det för konstdanarens.
Denna egenart innesluter det goda, det sanna och del
sköna, likaväl som deras motsatser — och omvandlar
dem till deras motsatser. Alla äro de delar af lifvet.
Och lifvets oändliga mångfald är den skapandes lycka,
liksom det är hans konst att stegra denna mångfald
till allt högre former, vare sig dessa varda
statsbildningar eller husgeråd!

Ingen af Ruskins sanningar är sannare än den:
att folken skrifva sin historia i sina handlingar, sina
ord och sin konst men att denna senare historia
är den pålitligaste!

Allra sannast blir denna sats, om man ej ser på
konsten i dess stora mening, utan i dess hvardagliga,
som konstslöjd. Ty det gäller om den stora bildande
konsten hvad Ruskin, i ofvannämnda sammanhang,
säger om ordets konst: dess utöfvare stå ofta högre
än folket i dess helhet. Men hvad detta är, det visar
sig i dess egen handarbetande konstutöfning. Och det
är vår största anledning till tacksamhet mot Artur
Hazelius att han för oss slagit upp denna vårt folks
historia; att. vi nu där kunna läsa den heder i arbetet,
den glädje i mödan, den fyndighet i utvägar, den
uthållighet i slitet, som gjorde de tider stora, då folket
lade sitt öfverskott af kraft ej endast på Europas
slagfält, nej, äfven i de ting, det slöjdade och sirade för
hvardagens bruk!

Hvarje storhetstid i ett folks kulturlif slumrar i
en vagga lik den, en dansk konstnär danat åt sitt
barn. En vagga, på hvars ena sida en ur hafvet
stigande sol manar till d a g d å d ; på hvars andra en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/3/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free