Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄ1.I.SSKÖNHETEN
323
allt färre hera och åkrar illa skötta; allt färre barn.
andligt och kroppsligt misshandlade; allt färre
begåf-ningar förspillda, allt färre krafter missbrukadel
Därför är det den ytligaste af invändningar — mot krafven
på nydaningar i samhället — att »ville alla arbeta,
göra sin plikt och vara nöjda, då vore allt väl. Ty
samhället är godt nog åt oss, men vi icke goda nog
för samhället.»
Emedan tvärtom nutidens samhälle är osundt och
ofärdigt, lida de enskilde genom samhällets
lifshäm-ningar liksom samhället genom de enskildes. En
varaktig lifsstegring för det hela som för delarna blir
endast möjlig, när samhällsförhållandena bli sunda och
stadgade i de nya former, nutiden förbereder genom
att i vissa riktningar upplösa, i andra nybilda.
De samhällsbevarare, som mena att allt vore
godt, vore endast människorna goda, dessa äga endast
en halfdel af sanningen.
De samhällsomstörtare, som mena att alla vore
goda, vore endast samhällsformen god, dessa äga en
annan halfdel af sanningen.
Hela sanningen är att ingen människa blir så
god, som hon kunde vara, i ett illa organiseradt
samhälle och att intet väl organiseradt samhälle
men med dåliga människor, blir så godt som detta
kunde vara!
IV.
Ingen kan betvifla att — i stort taget — det blir
arbetsklassen själf, som kommer att grunda den
samhällsordning, hvarigenom de första villkoren för sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
