Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
L1FSUNJER
att »upplösas» genom organens aftagande styrka och
duglighet 1 (5).
Vi bevittna huru samhällen sjukna och upplöses,
där myndighet och lydnad uteslutit frihet och
själf-bestämning, liksom vi se andra stärkas och
sammanhålla, där smådelarnas frihet och själfbestämning allt
mer brukas för samverkan och allt mer stärkas genom
samkänsla.
Statsvisheten använder motstånd i rätt tid och på
rätt ställe mot de enskilda krafterna, då dessa
äfven-tyra helorganismens tillvaro, liksom eftergift i rätt tid
och på rätt ställe, när de enskilda krafternas frigörelse
kan stegra helorganismens lifskraft.
Statsvisheten medger, på hvarje utvecklingsskede,
hvarje samhällsmedlem det största mått af rörelsefrihet,
som på detta skede kan förenas med hela
samhällsorganismens fortsatta utveckling mot högre former,
den utveckling, som ju äger rum genom alla
smådelarnas rörelser under deras anpassning till det helas
behof.
Just den frihet, det nuvarande samhället vill
bevara — företagarnas, af det öfriga samhällets kraf
obegränsade, frihet — är, på innevarande skede, oförenlig
med den högi’e utvecklingen. Och de, i denna mening
»samhällsbevarande», äro därför de den uppåtstigande
rörelsen hämmande. När de mot tidens stora
nydaningsrörelse rikta begreppet »samfundsorganismens»
kraf, har detta ej mer verklighetsvärde än de kraf,
Boström framställde på grund af sin lära om »staten
som personlighet». Endast mot den revolutionära
socialismen har man anledning att betona den lång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
