Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
LIFSLINJER
göra det. Och liksom i fråga om dessa, blir det. genom
anpassningsduglighet och urval som den ena historiska
verkligheten besegrar den andra. Ett enda exempel
må tala. Numera torde Luther — sin tids
»kull-störtare» — åtminstone af lutherska
samhälls-bevarare anses ha varit uttryck af det gudomligt ledda,
»kontinuerliga» kulturförloppet? Men ingen kan neka
att minst två utvecklingsrader utgått från
reformationen: den, som till ortodox bekännelse omvandlade
hvad femtonhundratalet kallade »tidens otro», och den,
som vidare utvecklade protestantismens grundtanke,
det enskilda samvetets fria pröfningsrätt!
Båda dessa förlopp äro lika historiska och
kontinuerliga.
Huru visar nu t. ex. den, som följer den ortodoxa
linjen mer historiskt sinne, mer klarsyn för
kontinuiteten än den, som följer den kätterska linjen?!
Att den förra till en tid besegrade den senare,
visar endast att de behof, den förra motsvarade, då
voro de starkaste. Men de starkare behofven äro
icke alltid de högre! Tvärtom visar historien att de
högre behofven, på ett visst skede af utvecklingen,
äro de svagare.
På liknande sätt blefvo de stora mekaniska
uppfinningarna utgångspunkt för tvenne orsaksserier:
nutidens produktions- och handelssystem och den
»kätterska» kritik af detta system, som — likt
protestantismen — redan bildat så många kyrkor och sekter!
När Spencer, mot detta kätteri, ställde sin
fram-sniglande utvecklingslära och sin dogmatiska
frihets-tro, bekräftade genom honom själf hans sats: »att ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
