Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- IV. Samhällsskönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
LIFS LINJER
alla — äfven för dessa enskilda själfva? På samma
sätt visar sig en frihet för vissa enskilda, som ej
af någon lag begränsas, slutligen medföra ofrihet och
ofrid för alla — äfven för dessa enskilda!
*
Denna insikt bör ej hindra erkännandet att gamla
tiders själfhärliga arbetsherrar, i deras stolta och rika
kraftutveckling, själfva kunde vara vackra företeelser,
liksom de stundom äfven danade patriarkaliskt vackra
förhållanden omkring sig.
Men huru ha ej dessa förfulats, sedan arbetarna
nu sällan ha med en själfständig ägare att göra, en
ägare på hvars hjärta eller rättskänsla eller
klokhet de kunde göra intryck: en ägare med
handlingsfrihet på eget ansvar och egen fara! Nu ha de med
bolag att göra, bolag, där disponenten i »bolagets
intresse», nödtvungen eller frivilligt, blir obeveklig; där
ingens samvete lider af missförhållanden, där alla bli
skuldlösa, ty ingen beslutar eller handlar ensam!
Liksom man utrönt den naturliga sömnkurvan,
skall man kanske en dag utröna samvetets. Då torde
visa sig att det ljud, som skall kunna väcka
bolags-samvetet, måste vara det starkaste af alla! (11).
S a m h ä 11 s-samvetet börjar emellertid vakna i
fråga om de bolag och truster, som inköpa
produktionsmedlen, stundom för att nedlägga arbetet eller
undandraga marknaden de oumbärligaste förnödenheterna,
för att senare mångfaldiga sin vinning.
Kanske blir det första stora steget mot
samhälls-förnuft, att den världsomspännande, kraft- och utgifts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:31 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/3/0388.html