- Project Runeberg -  Lifslinjer / III. Lyckan och skönheten I-II /
418

(1903-1906) [MARC] [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

418 LIFS LINJER

förgångna! Men man inser ej det orimliga att i samma
andedrag uttala sig själf på samma sätt om
folkduellen: kriget. Att samma inre omvandling, som för
många enskilda nu gjort duellen otänkbar, kommer att
äga rum hos alla de enskilda, som utgöra folket —
så att kriget småningom blir otänkbart — denna
slutsats borde dock höra till de oundvikliga!

Hvarje tänkande inser att krigen en gång varit
nödvändiga följder af folkens växtkraft. Numera
kan kulturen bereda nya utvägar för denna kraft —
eller behärska den i vissa riktningar — så att krigen
småningom inskränkas till försvar mot möjliga anlopp
af ännu okultiverade raser, som sakna dessa utvägar
och denna själfbegränsning.

Allt fler inse redan att samfolkligheten är den
stora uppgiften för statskonsten; inse att denna
sam-folklighet måste gå den motsatta vägen mot den
forna statsbildningen — den då de större staterna
med sig sammantvingade de mindre — nämligen
den, att de mindre frivilligt sammansluta sig till
större, för att sålunda erhålla verklig trygghet. De
gamla satserna — genom krig till fred och
vill du freden, så rusta dig för kriget
— visa allt klarare sin ohållbarhet. Krig tänder krig,
rustningar öka rustningar och alstra krigsstämning.
Enhvar vet att det icke är rustningarna, som bevarat
freden i Europa, utan den växande vissheten att kriget
nu äger rum under sådana fasor och sådana förluster,
att folken allt mer tveka inför detsamma.

Nutidens arbets- och omsättningsförhållanden bli
äfven allt mer oförenliga med kriget. Och samtidigt,
blir nutidens själslif allt mindre lämpadt för krigs-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/3/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free