Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
LIFS LINJER
som han står inför Tyrolens; månne ej en
väst-kustbo med större lätthet skulle idka sin konst i
Bretagne än i Mälardalen? Hur föga förstår man ej
i det öfriga Sverige den ungskånska lyriken?!
När du betonar det nationellas betydelse för
konsten, menar du således något annat och djupare:
det för konstnären betydelsefulla i att hans omgifning
står i samklang med grundtonen i hans själ; att han
får tillfälle att lefva sig in i, älska sig in i ett visst
slags natur. Har en svensk icke denna förmåga att
älskande samla sig, då blir hans konst flack, om
han så än aldrig lämnar Sveriges jord. Och har han
denna förmåga, då kan han komma att bruka den
äfven på främmande mark. Ett träd kan rotas och
trifvas i arman jord än den, där det först vuxit, men
det tål icke oaflåtlig omflyttning. Enhvar — som
ej är fången i ensidiga rasteorier — inser hvad en
tysk kallat »jordandens» inflytande. Denna är helt
enkelt de geografiska och klimatiska verkningar,
som småningom bestämt folkens egenart, språk och
historia, ja, gjort detta i lika hög grad som den
ursprungliga raskaraktären. Men vid alla meningsbyten
om det nationella undanskjutes det geografiska
fosterlandsbegreppet för det statsligt, språkligt och
historiskt bestämda. Och detta hindrar en riktig
värdering af det förras betydelse.
En i Sverige uppvuxen italienare, som är
landskapsmålare, ser t. ex. på vår natur något annorlunda än en
sörmlänning. Men andra italienare skulle helt visst
kalla honom »nordisk». Walter Leistikow har t. ex.
målat Särönejdens kopparglödande, vridna tallar och
kala, purpurröda klippor med lika djup förståelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
