Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434 I.IFSLINJER
konsten i ett sådant land en enhetligare »nationell»
prägel än i ett större. Men det mest betydelsefulla
blir icke att det är fäderneslandet, man fördjupat
sig i, utan att man öfverhufvud fördjupat sig och
i sådana ämnen, som för ens konstnärskynne varit de
mest fruktbara. Fruktbar blir nämligen endast den
äkta kärleksföreningen mellan »jordanden» och
konstnärens eget väsen. Och alldeles lika väl som det
ena landets konst kan befrukta det andra landets,
kan äfven det ena landets natur och folklif omedelbart
göra detta. Det gifves konstnärer, hvilkas storhet är
att hafva hållit sig inom en liten del af det egna
landet, t. ex. Millet. Det gifves andra, som aldrig
kunnat bli stora inom hemlandet. Böcklin,
schweizaren, blef Böcklin genom att försjunka i Italien, genom
att låta sitt tunga, nordiska blod klaras af det italienska
solruset. Icke Danmark utan Rom danade Thorvaldsen,
och det var Sergels hemkallande till Sverige, som
beröfvade världen ett större snille än Thorvaldsens 1
Man behöfver endast nämna Van Dyck, Holbein
eller några af italienska renässansens mästare, för
att minnas huru många storverk, som blifvit
skapade på en för konstnärerna främmande jord. Eller
minnas alla de svenska målare, som under senare
delen af 1700-talet voro naturaliserade i Paris, eller
alla de svenskar, som under senare delen af
1800-talet i Frankrike eller Spanien skapat ypperliga ting:
för att icke tala om landskapskonstens största under,
Turner, för hvilken Frankrikes, Schweiz’, Italiens
natur, lika väl som hans hemlands, icke ägde några
ljusets eller luftens hemligheter, dem han ej bemäktigat
sig, sedan han först från London Bridge hämtat sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
