Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
I.IFSLINJER
genom hvarje tidningsblad tillsättas dessutom våra
andliga näringsämnen med utländska beståndsdelar. På
hvad sätt blir allt detta »nationell näring för vår
svenska rot»?
G. Brandes har påpekat det ödets ironi, som ligger
i att nationalismens starkaste försvarare — engelsmän
som ryssar, fransmän som preussare — fått själfva
sitt namn efter främmande folk eller land, liksom att
ej endast folkens regentätter, nej äfven många af deras
nationalhjältar eller politiska ledare varit af
främmande ursprung! Och i dessa antisemitismens tider
har han med skäl påmint om i hvad grad folken, först
i och med kristendomen men sedan äfven i många
andra afseenden, tillägnat sig judiska kulturinsatser.
Och Mommsen menade ju att litet »judain» i det
germanska blodet endast kunde friska upp detta och
motarbeta urartningen! Man må med honom stå lugn,
med Spencer eller med Gobineau och hans skola orolig
inför rasblandnigen, visst är att den ej kan undvikas.
Men därmed blir äfven all trång nationalism slutligen
omöjlig.
Hvad vi däremot allt mer kunna gynna, det är
individens kraf att utveckla sig så fullt och fritt som
möjligt, på hvad grund och med hvad medel han än
må välja. Ena gången skall då detta individuella te
sig som slutet bygdelynne, den andra som öppen
världsborgarkänsla, den tredje som ensidig nationalism, den
fjärde som vild individualism, men hvardera kan för
det hela bli en värdefull insats. Ett lands konst
behöfver vinkelpatrioter, som hvar i sin mån
uppenbara något nytt drag af landets och folkets lynne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
