Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452
LIFS LINJER
IV. Requiem.
Vid stranden af det haf, där släktenas vågor följa
hvarandra i ett evigt växlande enahanda, ligger den
skuggomflutna borg, ur hvilken seklerna utgå och där
de — efter slutadt jordelif — dväljas.
Under det nittonde århundradets sista stunder
sutto de här i tyst bidan på den syster, som snart
fullbordat sin vandring. I salens mörkaste hörn
skymtade genom gråa slöjor de äldsta seklernas gestalter,
medan de yngsta, samlade i salens midt, riktade sina
blickar mot en hvalfdörr, som, vid tornurets döfva
tolfslag, ljudlöst vände sig på sina gångjärn.
Det nittonde århundradet stod på tröskeln.
Det adertonde seklet gick henne med snabba steg
till mötes och utbrast:
— Så återser jag dig då, ändtligen, du af hvilken
jag hoppades fullbordan för allt, jag nödgades lämna
oafslutadt! I din ena hand satte jag upplysningens
fackla; i den andra lade jag de pärlor, jag räddade
ur de blodiga böljor, som öfversvämmade min afton.
Med facklan har du visserligen vägledt människan
in i naturens hemligheter, men därigenom har du ej
gjort henne lyckligare, endast mäktigare. Och
pärlorna — af dem har du infattat frihetens i fästet på
den fria täflans vapen. Jämlikhetens pärla har du
upplöst i den lifsfröjdernas bägare, som bräddas för
de rika men har få droppar för de fattiga.
Broderskapets pärla, slutligen, krossades under den nutida
samhällsordningens häl. Kultursegrar betyda på ditt språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>