Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAM FO LIFLIGHETEN
455
hvarandra, med ögonen blodsprängda af vinstbegär
och krigslust, medan jag genom känslofulla tårar gjorde
deras ögon klarseende för hvarandras lidanden och
för en skönare framtid genom allas förbrödring I —
Det adertonde seklets stämma slocknade i en
snyftning. Nu reste sig det sjuttonde århundradet i
sin styfva hofdräkt och skred med förnäma låter mot
den sist talande.
— Det förvånar mig, yttrade det sjuttonde
århundradet afmätt, att du förvånas öfver din
efter-träderska! Redan under din herdinnespira blef
jämlikheten allas rätt att nedtrampa all gudomlig
myndighet på religionens, statens och familjens område. Hvad
du själf började, har den där äfventyrerskan — hon
kastade en föraktfull blick på det nittonde århundradet
— fullföljt. Hon har endast gifvit andra namn åt
sina illdåd. För den enskildes själfsvåld har hon
uppfunnit benämningen individualism; för kvinnornas
infall emancipation, för undersåtarnas olydnad
nationalitetstanken, för det fjärde ståndets själfviskhet
klassmedvetandet! Jag kallar alltsammans med dess
rätta namn: upprorsanda ...
Under detta tal hade det nittonde århundradet
lyft sitt hufvud. Hennes anlete var blekt, hennes
blickar kvalfylldt mörka, hennes tinningar fuktiga af
arbetets dagg. Men hennes panna var klar och hennes
stämma långtonande då hon, vänd till den senast
talande, svarade:
— Jag har varit ärligare än ni alla, ända sedan
den stund, då korsets tecken sattes att lysa på
himmelen, medan själfviskheten alltjämt behärskade
jorden! I våldsamma brytningar mellan gamla och nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
