Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dawid Liwingstone, hans person och missionswerksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu, då wi hunnit till sjelfwa tröskeln af de portuguisiska
nybyggena. O, allsmäktige Gud, hjelp, hjelp! Lemna icke detta
arma folk åt slafhandlare och satan. Det har gått många af
folket wäl hittills; jag ser Guds goda werkan ibland det. Jag
hoppas att Gud nu endast fördöljer sitt ansigte för en liten
tid. Intet land behöfwer ewangelium bättre än denna del af
jorden. Jag hoppas att jag ej lemnas af Herren och
misslyckas i min sträfwan att införa det."
Ett par dagar derefter hade en lycklig wändning inträdt
och nytt mod ingjutits i makololomännens sinnen; de resande
fortsatte sin wäg. Men då tio dagar förgått, anföllos de ånyo
af en hotande höfding, som fordrade en mängd saker – "eljest
döden!" Liwingstone swarade ett bestämdt nej.
"Höfdingen kunde döda honom, om han wille, men Gud skulle döma."
Han tilläts då fortsätta och stördes icke. Han kände sig
oändligt tacksam för Guds bewarande wård; till och med hans
män förundrade sig öfwer denna Guds hjelp, och en af dem
sade: "wi äro Jesu Kristi barn". Dagen derpå anföllos de
åter igen, wid floden Owango. De stackars makololos måste
här skiljas wid sina sista tillhörigheter, och Liwingstone wid
sina rakknifwar, skjortor m. m.; han hade beslutat att om så
behöfdes skulle han äfwen lemna sin rock och sin filt, det enda
han hade att betäcka sig med under de kalla, wåta nätterna;
men i sista stunden kom en portuguisisk sergeant till stället, då
de anfallande togo till flykten.
Slutligen hunno resenärerna de portuguisiska nybyggena.
Liwingstone war då ett utmärgladt skelett, en arm, utmattad,
i trasiga kläder inhöljd warelse, som ej kunde annat än wäcka
menniskors outsägliga medlidande. "Hade han ej warit ett
under af tålamod, trohet och mod", säger Blaikie, "hade han
ej wetat, under sina pröfningar, hwar den rätta hjelpen war
att finna, så hade han aldrig uppnått ciwiliserade menniskors
boningar." Han emottogs med stor wälwillighet af flera
köpmän, som prowianterade honom och skänkte honom penningar;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
