Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dawid Liwingstone, hans person och missionswerksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till de twå första af dessa långt ifrån hwarandra belägna
wattenfall, de gingo tåligt öfwer brännheta klippor tills
blåsorna på deras fötter brusto sönder, men när han nu i sin
ifwer wille uppnå äfwen det tredje fallet och påskyndade deras
gång, sade de honom oförstäldt att hittills hade de alltid trott,
att han hade ett hjerta, men nu sågo de, att han intet sådant
hade, och de undrade om han hade blifwit tokig. Liwingstone
träffades af deras ord; han gick ensam och bad dem hwila
sig till han kom åter. Under sin ensamma färd war han
nära att falla offer för en noshörning, som rusade emot
honom, och om hans räddning ej war fullt så romantisk som
räddningen ur lejonets gap, så war den dock ganska
märkwärdig. Det wilda djuret kom nemligen i full fart nära inpå
honom, men stannade twärt af någon outgrundlig orsak,
liksom hade det blifwit bestört öfwer hans färg eller betwiflat
att jagt på en hwit man kunde wara en lönande sport.
Då Liwingstone ankom till Linyanti, låg Sekelétu sjuk
i spetelskan. Den sjuke höfdingen sträckte sina uppbulnade
armar emot honom och helsade honom med omisskännelig
glädje, och alla stadens innewånare delade hans fröjd öfwer
återseendet. De yttrade sin ledsnad öfwer att fru
Liwingstone ej war med. Liwingstone gaf den sjuke medicin, som
medförde den bästa werkan. Nu när han åter war ibland
detta folk, egnade han sig med stor ifwer åt dess andliga
underwisning och stannade qwar flera weckor. Han lärde dem
bönen Fader Wår, samt trosartiklarna. Hans gudstjenster
bewistades af hela stammen, och Sekelétu sjelf saknades aldrig
derwid, oaktadt hans sjukliga tillstånd. Sista gången han
predikade, talade han om uppståndelsen ifrån de döda. Många
syntes glada wid tanken på att äfwen de skulle uppstå en gång.
Men en af de församlade, en man wid namn Lerimo, sade
med bestämdhet: "Detta will jag icke tro". "Nåwäl",
swarade Liwingstone, "skulden dertill ligger i ditt eget förhållande
till Jesus; älskade du honom, så skulle du tro hans ord."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
