Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pund! Tusen! Vi drogo tappert ut för att rädda
fängelset. Men det exploderade — tusen skålpund
dynamit! Jag svimmade med bössan i handen. Då jag
kom till sans igen såg jag mig omkring. Alla de
andra, den tappre Pedro, den tappre Ignacio, den
tappre Agostino, alla, alla lågo rundt omkring mig
döda!” Han kunde nästan ha sagt ”dödfulla”, men
i enlighet med sitt latinamerikanska temperament
skildrade han katastrofen så heroisk och tragisk som den
tedde sig för hans fantasi. ”De lågo döda. De
kanske inte ä döda, utan bara bedövade. Jag kröp fram.
Gringo-Morgans cell var tom. Det var ett stort och
vidunderligt hål i väggen. Jag kröp genom hålet ut
på gatan. Där var mycket folk. Men
Gringo-Mor-gan var borta. Jag talade med en moso som Kade sett
det och visste det. De hade hästar som väntade. De
redo mot stranden. Där ligger en skonare som inte
är förankrad. Den seglar fram och tillbaka och
väntar på dem. Francis Morgan rider med en säck guld
i sadeln. Mozon såg det. Det var en stor säck.”
”Och hålet?” frågade el Jefe. ”Hålet i väggen?”
”Är större än säcken, mycket större”, lydde Rafaels
svar. ”Men påsen är stor. Så sade mozon. Och han
rider med den i sadeln.”
”Mitt fängelse!” utropade el Jefe. Han drog fram
en dolk innanför sin rock, under den vänstra
armhålan, och höll den i luften vid klingan så att man såg
att handtaget var ett kors varpå en vackert
modellerad Kristus hängde. ”Jag svär vid alla helgon den
hämnd jag skall kräva ut. Mitt fängelse! Vår
rättvisa! Vår lag! — Hästar! Hästar, gendarm!
Hästar!” Han svängde sig om mot Torres, som om denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
