Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sålunda utforskade han hela arenans yta, och
Henry såg att han ej kunde komma undan. Han
väntade ej tills han blev upptäckt. Han sprang i sicksack
och flyttade den pinglande klockan från den ena
handen till den andra, tills han intog en orörlig ställning
på en ny punkt.
El Jefe upprepade sin noggranna
uppdelningspro-cess, men Henry hade ej lust att förlänga
spänningen. Han väntade tills el Jefe under sitt sista
segment kom direkt på honom. Han väntade tills
ge-värsmynningen endast var ett halvt dussin tum från
hans hjärta. Sedan utförde han två tempi på en
gång. Han dök under geväret och ropade: ”Fyr!”
med dundrande röst.
I överraskningen rörde el Jefe vid trycket och kulan
flög över Henrys huvud. Säckvävsfolket applåderade
våldsamt. El Jefe ryckte av sig bindeln och såg sin
fiendes leende ansikte.
”Det är bra — Gud har talat”, sade anföraren och
klättrade ner på arenan. ”Den oskadde är oskyldig.
Återstår nu att låta den andre undergå provet.”
”Mig?” nästan skrek el Jefe häpen.
”Hallå, el Jefe”, skrattade Elenry. ”Ni försökte
komma åt mig. Nu är det min tur. Räck mig
geväret.”
Men i sin besvikelse och förbittring glömde el Jefe
att geväret endast innehöll en patron; han satte dess
mynning mot Henrys hjärta och tryckte av. Hanen
föll med ett metalliskt ljud.
”Det är bra”, sade anföraren i det han tog ifrån
honom geväret och laddade om det. ”Ert beteende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
