Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under en dryg minut var det ingen som talade;
sedan sade den gamle prästen: ”Jag har retat Chia, och
hon har dödat min son.”
”Dumheter”, sade Francis för att lugna Leoncia.
”Hela saken är naturlig och förklarlig. Vad är väl
naturligare än att en orm väljer ett hål i en sten till
bo? Det är ormarnas vana. Vad är naturligare än
att en ormbiten man tar ett steg baklänges? Och va I
är naturligare än att han, om det finns ett hål bakom
honom, ramlar i det?”
”Då är detta också bara naturligt!” utbrast hon och
pekade på det kristallklara vatten som nu vällde upp
över öppningens rand och steg i luften som en geysir.
”Han har rätt. Genom stenen driva gudarna igenom
sin eviga vilja. Han varnade oss. Han visste det,
ty han hade läst det i tofsens knutar.”
”Struntprat!” fnös Francis. ”Inte gudarnas vilja,
utan de gamla Mayaprästernas som ha uppfunnit sina
gudar så väl som det här särskilda knepet.
Någonstans nere i schaktet stötte peonens kropp emot
hävstången som öppnade denna vattenkonst. Och så
frigjordes en underjordisk vattenåder i berget. Ingen
gudinna med så vidunderlig mun har någonsin
kunnat existera annat än i människornas vidunderliga
fantasi. Skönhet och gudomlighet äro ett. En verklig
gudinna är alltid skön. Endast människan skapar
djävlar i all deras fulhet.”
Strömmen var så stark att vattnet redan nådde upp
till deras fotknölar.
”Alldeles riktigt”, sade Francis. ”Hela vägen från
ingången lade jag märke till att alla golv i rummen
och gångarna sluttade. De där gamla Mayas voro
15. Tre hjärtaa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
