Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torres’ ögon glimmade till. Tack vare de sista
dagarnas sinnesrörelser och det nya äventyret som
han beslutat sig för, kände han ett starkt behov av
något att dricka. Drottningen klappade i händerna
och gav befallning till tjänarinnan som kom in.
”Det är mycket gammalt, flera hundra år, det ser
ni själv, da Vasco, ni som förde hit det för fyra
hundra år sedan”, sade hon, då en man bar in och slog
upp en liten träkutting.
Angående kuttingens ålder kunde det ej råda
något tvivel, och Torres, som visste att den hade farit
över Västerhavet för tolv generationer sedan, kände
det vattnas i munnen efter att få smaka på dess
innehåll. Tjänarinnan fyllde en stor bägare åt honom,
men Torres blev förvånad över att drycken var så
mild. Men den fyra hundra år gamla spritens andar
började sätta hans blod i omlopp och komma hans
hjärna att snurra rundt.
Drottningen bjöd honom att sätta sig på estraden
vid hennes fötter, där hon kunde iaktta honom, och
sade:
”Ni kom okallad. Vad är det ni har att berätta
mig eller fråga mig om?”
”Jag är den utvalde”, svarade han, i det han snodde
sina mustascher och försökte se omotståndlig ut som
det anstår en man som är ute i kärleksärenden.
”Besynnerligt”, sade hon. ”Jag såg inte ert ansikte
i Världsspegeln. Det är ... något misstag, eller hur?”
”Ett misstag”, erkände han villigt, ty han läste i
hennes ögon att hon visste allt. ”Det var drycken. I
den ligger en trollmakt som kom mig att låta mitt
hjärta tala öppet till er. Jag älskar er så högt.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
