Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Och nu”, sade hon och rodnade ännu starkare,
”måste ni bevisa mig er kärlek.”
Francis försökte tala, men hans läppar voro så
torra att han måste fukta dem, och han lyckades
endast stamma några osammanhängande ord.
”Jag har aldrig varit älskad”, fortfor drottningen
käckt. ”Mitt folks historier i den vägen äro inte
kärlek. Mina undersåtar äro djur utan förnuft. Men
vi, ni och jag, äro man och kvinna. Det måste finnas
hyllning och ömhet — det har jag lärt mig av min
Världsspegel. Men jag är oerfaren. Jag vet inte
hur det skall gå till. Men ni, som kommer från stora
världen, måste väl veta det. Jag väntar. Ni måste
älska mig.”
Hon sjönk ner på sängen, drog ner Francis
bredvid sig och beredde sig på att vänta. Medan han, som
nu skulle älska på befallning, var som förlamad av
att det var så omöjligt att lyda henne.
”Är jag inte vacker?” frågade drottningen efter en
paus. ”Äro inte edra armar lika begärliga efter att
famna mig som jag är begärlig efter att famnas av
dem? Aldrig har en mans läppar rört mina läppar.
Vad är en kyss — på munnen, menar jag? Edra
läppar på min hand... det var extas. Ni kysste då inte
allenast min hand, utan min själ. Mitt hjärta var med,
det klappade under beröringen av edra läppar.
Kände ni inte det?”
”Ja”, sade hon en halvtimme därefter, då de sutto
på sängen hand i hand, ”nu har jag berättat er det
lilla jag vet om mig själv. Jag känner inte till det
förflutna, bara vad man har berättat mig därom. Det
19. Tr« hjärtan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
