Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljudbeteckning för Småländskan ock Öländskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
ev M Ov Br de do AO Mt uu O. S. V. ÅrO
diftongens beständsdelar mycket olika till
tidslängd, utmärkes detta genom kvan-
titetstecken, t. ex. gao gå, haolla hålla
(Torsås).
Lång vokal undertecknas alltid med
t. ex. tala, hus; kort lemnas obetecknad.
Lång konsonant dubbelskrifves icke, utan
utmärkes antingen med , t. ex. taka, eller
lemnas obetecknad, för så vidt i målen
kort vokal i ljudstark (betonad) stafvelse
alltid efterföljes af lång konsonant. — ut-
märker större längd än , . en längd mellan
ock . Språkljud, som blott otydligt
höras, få (reduceras).
Ljudstyrkan (tonvikten) utmärkes med:
” stark, ” svag, ’ medelstark öfver vokalen.
Tonhöjden utmärkes med: ” låg ton,
” hög ton, ” medelhög örfver vokalen.
Växlar tonen i samma stafvelse, så ut-
märkes den sammansatta aksenten med:
” stigande, ” fallande. För hvarje särskildt
mål bör angifvas, hvilka intervaller som
ligga mellan dessa toner ock likaså mellan
den sammansattas början ock slut. ” är sam-
niansatt aksent utan närmare bestämning.
Att en kons. utan vokal bildar staf-
yvelse, utmärkes med ”, t. ex. hand”l, vat’n.
Med . utmärkes, att ett ord i satsen
i följd. NR invärkan från slutljud eller be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
