- Project Runeberg -  Genom Europa efter en bulldogg. Studentminnen, historier och hugskott /
67

(1907) [MARC] Author: Johan Levart
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

endast en och annan fjärran skuta, som kommer glidande
likt ett sagoskepp i disen, gör af brott i denna glimmande
enformighet, hvaröfver himlens strömoln mot den ljusblåa
bakgrunden stå som en jättelik solfjäder af hvita
strutsfjädrar.

*



Iakttagelser från Rügen.

Ändtligen dyker Rügen upp ur det gråblåa diset.

Rügen är en ganska stor ö, som utvärtes mest består
af branta, hvita kalkväggar och besvärliga sandreflar.
Sassnitz består mest af badhus och hotell, som på afstånd
se ut som näpna dockhus. Men den mannen, som i den
lilla järnvägsstationens väntsal serverar dig den första
välkomstbägaren tyskt bier, har mycket svårt att ge tillbaka.
Och själf har man mycket brådtom, ty tåget står och
gnäller. Kom ihåg det!

Så pusta vi då i väg.

På Rügen finnas många små gamla kyrkor, som se
pittoreska ut. På taken till bondgårdarna bygga
storkarna bo, och säden står vacker på åkrarna.
»Stabba-mölloma» äro otaliga, små tåg kila i väg i diverse
riktningar, och det hela påminner åtskilligt om Skåne, fast det
inte verkar så gediget, förstås.

Att skälla på tyska järnvägsvagnar tjänar egentligen
ingenting till. Dels ha så många gjort det före mig, dels
biter det inte riktigt på tyskarna, hvad jag skrifver. Men
jag iakttog dock följande:

På tåget funnos två konduktörer, som enligt min
mening endast gingo där för att flå och skinna folk. Den
ene, underflåbusen, anvisade oss snällt och gemytligt våra
platser och se’n numrerade han oss på en lapp som om vi
varit fästningsfångar eller preussiska beväringsrerkyter.
Därpå infann sig den andre konduktören, öfverflåbusen,
och ville ha två mark för att vi fingo sitta. Trots det vi
ärligt på Stockholms Resebureau betalt hvardera 87,50,
tur och retur, andra klass, Berlin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:42:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljbulldogg/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free