Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den starkes styrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
när han ville ut i sin kanot, då de paddlade åt honom.
Han satte Tigerklo till hövding för krigsmännen, så
att Tigerklo blev som hans högra arm, och när
Hundtand fattade misshag till någon, dödades denne av
Tigerklo. Och sedan gjorde Tigerklo en annan till sin
högra arm, och denne gav befallningar och dödade för
hans räkning.
Men det var det besynnerliga, att allt som dagarna
gingo måste vi andra arbeta hårdare och hårdare, och
ändå hade vi allt mindre och mindre att äta.»
»Nå, men getterna och säden och de mustiga rötterna
och fiskfällan då?» sade Mörkrädd. »Hur var det med
allt detta? Fanns där inte längre föda att förtjäna
genom arbete?»
»Det fanns det», medgav Långskägg. »Tre män vid
fiskfällan fångade mera fisk än hela stammen hade
kunnat ta innan det fanns någon fiskfälla. Men har
jag inte redan sagt er att vi voro enfaldiga? Och ju
mera föda vi voro i stånd att skaffa, desto mindre hade
vi att äta.»
»Men då var det väl klart, att de många som inte
arbetade åto upp alltsammans?» frågade Ljushår.
Långskägg nickade sorgset.
»Hundtands hundar voro proppade med kött och
männen som lågo i solen utan att arbeta rullade sig i
flott, men samtidigt fanns det små barn som gräto sig
till sömns därför att de gnagdes av hunger.»
Talet om hungersnöd drev Snabbfot att slita till sig
ett stycke björnkött, som han rostade på en käpp över
kolen, varefter han smackande åt upp det medan
Långskägg fortsatte:
»När vi knotade reste sig Isterbuk och talade som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
