Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Recension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tills mest rekryterats bland de skickliga arbetarna, men
med ökad teknisk skolbildning och utvecklingen av en
bestämd kast kommer den sannolikt att få en helt annan
sammansättning.
6. Städernas och köpingarnas livegna, mer eller mindre
fast anställda, som utföra svårare arbeten och delvis äro
skyddade genom organisation.
7. Städernas och köpingarnas livegna som utföra
enklare arbeten och ej skyddas av någon organisation. De
omfatta kroppsarbetare, tjänare och skrivare.
8. De livegna på herregods och stora lantgårdar, i
gruvor och skogar.
9. Småbrukare (med egen jord), småhandlare och
hantverkare.
10. Arrendatorer på herregods och stora lantgårdar
(motsvarande den gamla feodalismcns »fria brukare»).
11. Backstusitlare.
12. Landstrykare, tillfälligt anställda löshjon,
arbetslösa — avskrapet i städerna och på landet.»
»Den nya feodalismen kommer att, som de flesta
autokratier, icke allenast befordra konsterna, utan också ett
visst slags lärdom — i synnerhet den som antages ej
väcka oro hos massorna. En framtidens Marsh, Cope
eller Le Comte kommer att frikostigt understödjas och får
fritt upptäcka vad han vill, likaså en Edison och en
Marconi. Men de finge ej blanda sig i något som stod
i samband med social vetenskap.»
Det måste erkännas att mr Ghents argument äro
skickligt funna och framställda. De måste läsas för att bli
rätt uppskattade. Som ett exempel på hans stil — på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
