Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- IV. Musikvetenskapen och koralrestitutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det vore omöjligt, påstås det, att vid skolor och läroverk
få en psalmtext af disciplarna nöjaktigt uppläst med sant
och lifskraftigt uttryck. Och orsaken? Ja, somliga skylla
det på koralsången, sådan den bedrifvits under generationer;
dess vissenhet, accentlöshet, brist på nyans och liflighet
hade inympat en slöhet i känslan, som hotade att öfvergå
till atavism.
* *
*
Musikvetenskapen i våra dagar huru rik, huru omfattande!
Bevisar den icke redan därigenom, att tonkonsten dock alltid
är en faktor att räkna med, när det gäller värdesättning af
ett lands kultur?
Likväl känna vi svenskar näppeligen musikvetenskapen i
annan bemärkelse än såsom ägnad den »stora konsten» i ultra
modern mening: harmoni, instrumentering, virtuosväsen,
wagnerism, berömda sångare och sångerskor, musikföreningar
och -fester, kritik och kåserier. Med farten af en i
täflingshastighet stadd automobil framrusar denna moderna konst.
Ej underligt då, om en så föga beaktad, till fots linkande
stackars varelse, som den protestantiska koralen numera
blifvit, alltemellanåt blir öfverkörd. Inga musiklärda skänka
den ens en tanke. »Den är för kyrkfolk, vi gå icke i
kyrkan.» På 80-talet läste jag i ett tyskt musikorgan (jag tror
Allgemeine Musikzeitung) ett af den bekante Chrysander,
Händelbeundraren och -biografen, gjordt uttalande, däri han
bestämdt afrådde framstående musici och komponister från
att taga befattning med denna sak, hvilken blott skulle leda
till stridigheter med de andliga. Och de ha lystrat till
hans maning. Koralböcker skrifvas i Tyskland än i dag
blott af dilettanter, i hvilkas ådror konstnärsblod aldrig
strömmat (se den Wittenbergska k.b:n m. fl.). Märkvärdigt
nog har detta kommit att gälla äfven för skandinaviska
folk, som ingen Chrysander ägt. Jmfr Grieg och Lindeman;
Gade och Berggreen; Norman och Anjou-Törnwall. I Finland
likaså. Försöket med de beröm da svenskarna Fr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljkoraler/0027.html
