Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
knapphändiga, dels på sina ställen hvarandra så motsägande,
att man ofta är nödgad att fylla luckorna genom
antaganden, som naturligtvis måst göras så försigtigt som möjligt.
Endast mot slutet af hans lif kan man följa honom
noggrannare. Dessutom få vi här en gång för alla nämna,
att vid vår uppfattning af hans karakter och dess
utveckling vi hufvudsakligen rättat oss efter hans egna skrifter,
hvilka enligt vår åsigt blifvit allt för litet använda till hans
rätta bedömande. Hvad hans egen tid må hafva förlänat
honom af värde eller misstag, hafva vi ej heller förbisett;
eljest må han tala för sig sjelf så vidt möjligt är.
Man vet ej med visshet när, han är född. Året 1642
uppgifves af de flesta; kanske bör det dock vara några år
tidigare. Ej heller har man varit fullt på det klara i afseende
på hans föräldrar och födelseort. Wieselgren trodde sig
hafva fått reda på, att han tillhört en gammal prestslägt från
Östergötland vid namn Humerus, att hans fader var en
förtjent kyrkoherde och att af hans begge bröder den ene
likaledes blef kyrkoherde, den andre professor och
domprost i Lund. Det är nu af lektor Ahlqvists forskningar
ådagalagdt, att detta beror på en namnförvexling, och att
denne Lars Johansson Humerus slutade som löjtnant vid
Dalregementet. Palmsköld och andra förmodade, att han
varit en oäkta son af amiralen Strusshjelm eller till och
med af Karl Gustaf Wrangel, hvilket också är ett misstag.
Hvad vi veta om hans slägt är följande. År 1600 började
en simpel båtsman, Lars Mattson, sin tjenst på den svenska
flottan och uppsvingade sig så småningom till amiral-löjtnant
samt adlades som sådan år 1647 till Strusshjelm; han
introducerades på Riddarhuset 1649, hade redan 1636 gift sig
med en enka, Barbara Jönsdotter, hvilken härstammade från
Gefle, samt dog barnlös 1651. Men nu gifver Palmsköld
honom en dotter, som blef hustru åt en skrifvare Asserson
på Öland. Skalden är äfven son till en amiralen
Strusshjelms dotter. Har då amiralen varit gift en gång förut
eller äro hans föregående barn oäkta? I alla händelser var
Strusshjelm den tiden af ringa stånd och villkor. Vi kunna
ej ens uppgifva, om dottern varit lagligen gift med den
kapten, Johan Erichsson, som var Lars Johanssons fader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
