Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig egna laboratorier och tillbragte der en del af sina lediga
stunder. Det förekommer ej blott så vanliga iakttagelser
som denna:
»När vattnet uppåt klifver,
Förändradt uti vind af solen, som det drifver
Till luftens medelrum, och der af kölden se’n
Förändras uti snö och hvitan hagelsten,
Så faller det af tyngd full åter ner på jorden,
Blir vatten liksom förr»,
»Lägg i qvicksilfver tenn ell bly,
Det synes samma malmer fly;
Jern, koppar, stål, allt likaså,
De flyta deri ofvanpå.
Men guldets gulhet och dess kropp
Sväljs af qvicksilfret alldel’s opp
Och tas emot med yppigt sköt’,
Der alla andra ofvan flöt.» —
»Bly har sin minie[1], tenn arsénik, koppar grönan,
Och jernet har sin rost, ja, sjelfva silfver skönan
Förtärs af dess lazur; guldmalmen hålles ren,
Men har på många sätt, så väl som annat, men.» —
»Blir icke bly till nikt och blyhvitt, tenn till aska?
Rost äter jern och stål, som kallas Mars den raska.
Kan icke tartar guld förvända uti rök?
Hvar koppar ligger, finns dess gröna der? Ej sök!
Hur mången har Mercur i konsten öfvervunnit,
Som tänkt att böja fast hans qvickhet? Men försvunnit
Ar deras mynt och han, ty deras rika hopp
Lik vingfota Mercur i skorsten flugit opp.
Af silfver blifver falsk lazur, som andra kalla
Ultramarinblå färg.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
