Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördes «dessa alster genast till pressen och lästes med
förvåning och bifall af många, som hvarken känt eller vetat
af de förevigade personerna. Dessutom måste vi besinna,
hvilken omätligare betydelse ett bröllop och en begrafning
då hade mot nu. Det var nästan hela omvexlingen i det
af små förhållanden bundna lifvet. Allt skulle i evighet
hafva förblifvit sig lika, om man ej egt bröllopsglädjen inom
slägterna och liktågen på gatorna. Hufvudstaden var ej
heller då för stor för att ej hafva reda på förnämligare
händelser af dylik art och intressera sig derför. Men
märkvärdigt förefaller det oss, att man hyste så ringa intresse
för publika saker. Hvart stånd skötte sina åligganden och
brydde sig ej om de andras. Och Sverige var ej då
inveckladt i några yttre jätteföretag eller inre brytningar, som
kunde bemäktiga sig sinnena och sätta lyrans strängar i
rörelse. Förunderligt litet har också Lucidor, som för hela
medelklassens talan, sysselsatt sig med sin tids märkbarare
öden. Han brukade dockt roligtvis genomögna de »Ordinarii
Post-Tijdender» på två qvartblad, som hvarje onsdag utkommo
från Meurers och Wankijfs tryckerier. Ja, sista året af hans
lif började »Svenska Mercurius» två gånger i veckan,
måndag och onsdag, tryckas hos Wankijf. Sommaren 1672 hade
Ludvig XIVs arméer, ända till 100,000 man starka,
öfversvämmat Holland. Det var en verldshändelse, som hotade
att upphäfva hela den gamla ordningen i Europa. I ett
stycke, »Den simmande postiljon», omtalar då Lucidor för
vännerna i Falun, hvad han sett i avisorna eller gazetten,
att, när man i Frankrike vill ha en knekt eller ryttare, de
skaka ner honom strax ur somliga trän, som slika frukter
bär, att i hvart hus i Utrecht äro fransoser[1], att man på
Rheinströmsgränsen lagt 12,000 tyska män, som all ond lust
afvärja med piller utaf bly, att man i England gifver mest
akt på flottan, att Danmark sitter stilla och ynkar att det
går somliga illa, att i Stockholm den ene gifter sig och den
andre dör. På ett annat ställe nämnes, att de kanstöpa
om hvem är bäst, polack eller turk, som då lågo i krig mot
hvarandra. Intet ord om tilldragelserna hemma. Intet om
Stjernhjelms död den 22. april 1672, hvarigenom utsigterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
