- Project Runeberg -  Om Lars Johansson : (Lucidor den olycklige) : litteraturhistoriskt utkast /
46

(1876) [MARC] Author: Josef Linck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

andra rådsherrarnes bref! Kanske dessa ej ens så ofta talade
svenska. Ty Sveriges lysande aristokrati var då på det
strängaste afsöndrad från det öfriga samhället och lika
mycket europeisk som svensk. Det är naturligt, att Lucidor
skulle umgås med den klass, hvartill han sjelf hörde. Vi
hafva blott visat, att han, trots sitt gatulif, ej blandat sig
med den så vildsinta och genområa folkhopen, som stod
der nedom.

Vi skola äfven begagna hans poem till besvarandet
af en annan fråga. Man har påstått, att han födde sig
uteslutande som bröllops- och griftpoet. Vi hafva likväl sett,
att endast hälften eller trettio af antalet öppet utsäger en
sådan bestämmelse. Men förtjensten har kunnat vara större
än man trott. För bröllopsqvädet till Kristoffer
Gyllenstjerna fick han ju 10 daler i karoliner. Gyllenankars förr
omnämda begrafningskonto uppför 36 daler som arvode för
högtidsverser[1]. Hvad har ej en så fullkomlig ädling som
grefve Tott kunnat gifva honom! Och alla de, hvilkas friska
sorg eller glädje fann sig af honom i vers förherrligad!
Lefnadsvanorna voro långt ringare än nu, penningvärdet
långt högre. Men skäl finnas att tro, att detta ej utgjort
hans enda inkomstkälla. Poemen beröra i stort antal
embetsmän i kongl. maj:ts kollegier och rätter, så väl tromän
som trotjenare, gamla och unga. Då han nu med dem stått
i förbindelse, huru nära ligger det ej att antaga, att han
betjenat dem i deras skrifveri och dragit inkomster äfven
deraf. Han var mäktig flera språk. Han hade ju en gång
varit en slags sekreterare. Han sysselsatte sig dermed de
första månaderna i hufvudstaden. Det kunde ej störa hans
frihet, ty han egde ingen ordinarie tjenst, var blott till
hands, när han behöfdes. Han kunde slutligen undervisa i
främmande tungomål. Med ett ord, intet tvingar oss till
att tro, att han lefvat och dött i elände. Det är sannt, att
han ej efterlemnade tillräckligt för att begrafvas. Vi sågo
huru mycket detta kostade, och hvilket stort värde hans
samtid satte på en ståtlig likfärd. Men han var häruti, såsom i


[1] Det åtgick dessutom 20 daler till papperet (ett helt ris) och 12
daler i tryckarlön. Men kyrkoherden, som höll likpredikan, fick två
förgyllda silfverbägare, vägande 90½ lod och värderade till 248 daler.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljlucidor/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free