Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omständigheter och så lättledd från den enda smala vägen, att
man snarare har att sätta sig in uti än blott förvåna sig
öfver dess olika afvägar. Må vi derföre lära oss, att, lika
mycket som vi uppskatta de sällsynta mäns förtjenster som
hulpit oss från dem, äfven förstå de öfrigas nödvändiga
beroende deraf. Ingen emanciperar sig från sin tid. Blott
genom att känna det karolinska tidehvarfvets emaklöshet i
poesin, kan man fullt uppskatta den franska klassicitetens
förtjenster inom vårt land. Och vi behöfva blott kasta en
blick på det svenska språkets då varande tillstånd, huru dess
stammoder isländskan först nyligen hade begynt studeras
och ännu i vigtiga punkter missförstods, huru vårt
modersmål måste låna sin periodbyggnad än från tyskan än från
latinet, huru det hotades med intrång af främmande ord,
och huru dess grammatik, syntax och ortografi ännu voro
så obestämda och af ingen antagen regel bundna, att hvar
man skref ungefär som han behagade eller det föll sig bäst
för hans meter och rim, och vi skola lätt förstå den
glödande ifver, hvarmed en Tjällman, Columbus, Rosenhane,
Svedberg i sin »Schibboleth» m. fl. sökte utforska det och
binda det vid vissa dess egna bestämningar. Hvarje poet
från denna tid är på samma gång en språkkonstnär och
patriot. Stjernhjelms dubbla sträfvan att grammatisera och
dikta på vårt språk bibehåller sig hos alla hans efterföljare.
Trots all sin vårdslöshet har äfven Lucidor ej vanslägtats
från sin mästare. Nästan inga främmande ord eller
vändningar få förekomma i hans poesi. Han angriper på flera
ställen dem, som i sin löjliga fåfänga föredrogo det utländska
framför »faderlandet». Om hans smak är bizarr, är den
visserligen ej sämre än Dahlstjernas. Om språket hos honom
är inkorrekt och inkonseqvent, är det ej mycket bättre
behandladt hos Spegel. Ty förbistringen var så stor, att
samma män, som i tal och skrift mest ifrade för svenskans
renhet, sjelfva skrefvo en dålig svenska. Sålunda när vi
nu, före betraktelsen af hans särskilta dikter, meddela några
detaljer härom, må man ej taga det så, som om Lucidor
ensam gjort sig skyldig till följande smaklösheter, utan som
ett prof på, hvad både han och andra skalder då ansågo för
vackert eller tillåtligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
