Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en mängd andra prydnader, som ständigt hvälfva sig
omkring »slijk soomagas» hals. Det behöfves äfven godt och
troget ressällskap, och derpå omnämnas en resandes alla
faror till land och vatten, liknande frestelserna i lifvet.
Den andra afdelningen öfvergår nu till mannen sjelf, som ej
fick vara någon »hampus eller en pankaka ok mors grijss»,
utan med ringa mynt i pungen gaf sig uti verlden. Denna
resa, som väl då var för våra landsmän lika ovanlig som nu
en resa kring jorden, omtalas i korthet blott med angifvande
af kursen och ortnamnen. Han besökte Danmark, Holland,
Portugal, seglade genom Gibraltar sund omkring på
Medelhafvet, såg Spanien och Madrid, Genua, Sicilien, Malta,
Cypern och Alexandria, genomströfvade så landvägen Syrien
och Palestina med de heliga orterna ända till Eufrat och
kom tillbaka med en karavan till Egypten, hvars under
något utförligare beskrifvas. Härifrån gaf han sig åter ut
till sjös, kom till Rodus, Mindre Asiens kuststäder,
Stambul, Aten och Korint. Men Hellas undersköna ruiner
hafva ej gjort det minsta intryck hvarken på resanden eller
poeten. Man begrep ännu ej deras värde. Få år derefter
skjöto ju Königsmarks venetianska kanoner på Panteon.
Truls ämnade sig nu öfver det Adriatiska hafvet, men blef
af korsarer jagad kring Afrikas och Spaniens kuster, anlände
dock lyckligen till Rom och besåg Italien, först Neapel och,
sedan han oantastad passerat Schylla och Carybdis och
Ætnas svafvelrökande brand, Palermo, så Venedig, Mailand
och Florens. Hemfärden skedde genom Frankrike, England,
Holland och Tyskland. Alla dessa och många flera orter
äro på ett ledigt sätt inpassade i alexandrinen. Men då
Truls kom tillbaka, var han ej lik dem, som yfvas
»Ok skräppa[1] hvad de lärt: tre bokke-språng at springa,
At stöta en falsk quart mäd udde-lösan klinga,
At hosta två, trij ord uth effter franskt humeur
Ok veta, om ey mehr, à vous ok serviteur.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
