Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit nog djärv att komma och bjuda henne med
sig på teatern. Och hon hade stått där alldeles
hjälplös. För hans egen skull hade hon sedan
aldrig vågat antaga någon ny inbjudning att gå med
honom ut.
Och nu, om onsdag kväll, skulle hon gå ut med
Billy! Billy! Hennes hjärta slog häftigt. Det skulle
kanske bli krakel av, men Billy skulle kunna rädda
henne från Charley. Hon skulle just vilja se Charley
försöka att piska upp Billy.
Hon tog plötsligt fotografien från dess plats och
slängde den omvänd på byrån. Den föll bredvid
en liten fyrkantig ask av mörkt läder. Med en
känsla av att asken profanerades genom porträttets
närhet tog hon det och kastade det tvärs över
rummet i ett hörn. På samma gång tog hon asken i
sin andra hand, varefter hon öppnade den och
betraktade dess innehåll — en daguerrotyp av en
åldrad liten kvinna med kloka grå ögon och ett på
samma gång sorgset och hoppfullt uttryck över munnen.
I det med sammet fodrade locket lästes i guldtryck:
Till Carlton från Daisy. Saxon läste
denna inskrift med vördnad, ty den gällde hennes far,
som hon aldrig hade känt, och hennes mor, som
hon så föga hade känt. Hon kunde emellertid
aldrig förgäta, att moderns kloka och sorgsna ögon
voro grå.
Trots sin brist på konventionell religion var Saxon
till sin natur djupt religiös. Hennes föreställningar
om Gud voro dimmiga och obestämda, med dem
kunde hon ej komma på det klara. Hon förmådde
icke tänka sig Gud som person. Men denna daguer-
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
