Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— hennes oförskräckta mors lilla gestalt, d å ett
åttaårigt barn, men nioårigt innan den stora
vandringen var fullbordad. En besvärjerska och laggiverska,
som visste vad hon ville och alltid ville det som var
rätt och godt.
Saxon såg också Punch, den lille raggige
ter-riern med de ärliga ögonen, som hade knogat
framåt under tröttsamma månader och sedan blivit lam
och övergiven. Och hon såg lilla Daisy gömma
Punch i deras vagn. Hon såg hur den uppbragte och
bekymrade gamle fadern upptäckte, att de döende
oxarnes bördor blivit ökade med några skålpund
— och hon såg hans vrede då han lyfte upp Punch
med ett grepp i nackskinnet. Hon såg Daisy ställa
sig mellan den lilla hunden och mynningen på den
långa bössan. Och hon såg sedan Daisy vandra
med stapplande steg dag efter dag i den brännande
hettan i dammet från vagnarna, bärande den sjuke
lille hunden som ett barn i sina armar.
Men tydligast av allt såg Saxon striden vid Little
Meadow, och hur Daisy — klädd som till fest i
vit klädning och skärpband om livet och med kam
och rosett i håret — kom med små vattenspann,
i händerna trippande ut i solskenet över den
blom-sterbeväxta öppna slätten utanför kretsen av
vagnar med sammankopplade hjul, där de sårade lågo
och skreko i yrsel och sluddrade om flödande
vattenkällor, och hur hon sedan gick vidare i solskenet
och medan de förvånade indianerna upphörde att
skjuta, för att hämta vatten hundra meter därifrån
och sedan vandra tillbaka igen.
Saxon tryckte en lidelsefull kyss på den lilla röda
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
