Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIONDE KAPITLET.
»Jag känner inte alls till hästar», sade Saxon.
»Jag har aldrig suttit på en hästrygg, och de enda
jag har försökt mig på att köra ha varit
enbets-hästar, som haltat och linkat och varit nära att
stupa av trötthet. Men jag är inte rädd för hästar.
Jag tycker mycket om dem. Det är visst medfödt
hos mig.»
Billy såg på henne gillande och beundrande.
»Det är just det rätta gryet. Och det är vad jag
tycker om hos kvinnfolk — att de inte ä’ rädda
av sig. Somliga flickor som jag har bjudit på att
åka — å, tala bara inte om dem, för det gör mig
sjuk! Usch, vad jag har varit led åt dem! De
voro nervösa och darrade och skreko och slingrade
hit och dit. De följde visst med för min skull och
inte för att få åka. Tacka vet jag modiga flickor
som tycka om hästar. Det är godt gry i er, Saxon
— sannerligen är det inte det. Jag kan tala
med er hur mycket som helst. Men det äcklar mig
att tänka på de andra. Med dem blir jag stum som
en ostra. Aldrig veta de någonting och sitta bara
rädda hela tiden — ja, ni begriper nog vad jag
menar.»
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>