- Project Runeberg -  Måndalen / Del 1 /
116

(1919) Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att ta ett hopp Över repet och rusa in bland dem
och slå och slå — så att de skulle få känna på vad
sådant vill säga. Jag ska nu bara berätta om den
där kvällen med Billy Murphy. Billy Murphy, jal
Om ni bara kände honom! Han är min vän. Och
en så präktig och hederlig pojke som någonsin har
hoppat över repen och tävlat. Hm! Vi va’
skolkamrater hos Durants och växte upp sida vid sida.
Hans svårigheter va’ mina. Och mina bekymmer
va’ hans. Bägge ägnade vi oss åt boxningsyrket.
Man ansåg oss för jämngoda. Inte precis den
första tiden. Två gånger blev striden oavgjord. Tredje
gången var avgörandet till hans förmån, fjärde
gången till min. Femte gången kämpade vi mot
varandra som två kärleksfulla bröder. Han är tre år
äldre än jag. Och han har hustru och två eller
tre små barn, och jag känner dem också. Ja, han
är min vän. Ni förstår ju det? — Nå, jag är
fyra och ett halvt kilo tyngre än han, men med
vikter till var allt i sin ordning. Han kunde inte
beräkna avstånd så säkert som jag, och jag för mig
bättre än han. Men han ä’ smidigare och snabbare,
jag har aldrig varit så rask som han. Vi kan bägge
ta stryk och bägge använda vi båda händerna, vi
klå motståndaren med bägge två. Jag känner till
hans sätt att slåss och han känner till mitt, och
vi ha verklig aktning för varandra. Och vi va’
precis jämngoda. Två oavgjorda och en seger för
vardera. Sannerligen jag kunde säga på förhand
vem av oss som skulle segra, så jämngoda ä’ vi.
Och så kom den stora matchen. — Ni är väl inte
för ömtålig att höra den beskrivas, eller hur?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:44:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljmandal/1/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free