Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det ligger. Vi ä’ de förlorande. Vi ha blivit
bestulna. Vi förstod oss inte på att märka kort, att
ge underifrån och smussla in andra kortlekar, som
de andra. Vi ä’ de vita som ha misslyckats.
Tiderna ha förändrats, ser ni, och det finns numera två
särskilda arter av vårt folk, nämligen lejon och
arbetsmyror. De sistnämnde gjorde aldrig annat
än arbetade, lejonen bara glufsade i sig. De
rakade till sig farmerna, gruvorna, fabrikerna — och
nu ha de också slagit under sig landets styrelse.
Vi ä’ de vita och härstamma från vita, som ha varit
för upptagna av arbete för att kunna duga till att
vara duktiga. Vi ä’ de vita som ha förlorat. Vi
ä’ de som ha blivit skinnade. Begriper ni det?»
»Det gjorde jag nog, om bara alla knutarna
kunde bli utredda i ditt resonemang», sade Tom.
»Ja, det låter nog riktigt, Bert», sade Billy, »men
det är det inte i alla fall. Varenda en kan bli en
rik man nu för tiden ...»
»Eller president i Förenta staterna, ja», inföll Bert
vasst. »Nå, visst kan det gå, om det ligger för
honom. Men i alla fall har jag då aldrig hört dig
göra väsen av dig, som om du vore en miljonär
eller en president. Och varför inte? Det ligger inte
för dig. Du är en tjockskalle. En arbetsmyra. Just
därför. Du är slagen till slant. Och det ä’ vi alla!»
Vid bordet, medan de åto, talade Tom om alla
de landtlivets fröjder han lärt känna som gosse och
helt ung, och han anförtrodde de andra, att det
var hans livs dröm att få gå och fritt bryta mark
någonstans, så som hans förfäder hade gjort i forna
dar. Men olyckligtvis hade Sarah föresatt sig att
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
