Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rödhåriga bygeln, du vet — med sin visselpipa
och gjorde tecken åt oss att gå vidare, men utan att
känna igen oss. Och så gick vi alla tre — Bud och
jag skulle ju hjälpa den rödbrusiga prissen att ta
vårt arbete ifrån oss! Nix — det var ju omöjligt.
Vi tog av inåt gränden bakom Campwells kryddbod.
Ingen syntes till. Bud stannar helt tvärt, och jag
och lantbon stanna också. ’Jag tror aldrig det är
hans allvar att vilja köra’, säger Bud betänksamt.
Och den rödbrusige säger genast: ’Det kan ni våga
erat huve på att det ä’.’ — ’Är ni alldeles pinsäker
på att det är d e t arbetet ni vill ha?’ säger jag. Jo,
han var pinsäker. Ingenting skulle hindra honom
från att ta det. Det var just precis fördenskull han
kommit till stan, och nu hade han brådt att få
börja. ’Nåja, min vän’, säger jag, ’mjen nu är det
min sorgliga plikt att upplysa er om, att ni har gjort
ett misstag.’ — ’Hur så?’ säger han. ’Gå vidare’,
säjer jag, ’ni står ju på er fot.’ Och sannerligen för
Gud, Saxon, titta.’ inte den enfaldige prissen ned
på sina fötter. ’Jag förstår inte’, säger han. ’Men
nu ska’ vi lära er begripa’, säger jag. Och så —
klatsch, klatsch, bing, bang, uff, druff, tarabom!
Tusen stjärnsmällar! Så’nt där går som en dans
för den som är van att handskas med bångstyriga
hästar. Naturligtvis gör det ondt i knogama. Men
vet du, Saxon, om du hade sett den där
bondpojken före och efter det kok stryk han fick, skulle
du ha tyckt att han ändrat färg som en
serpentindansör. Det var så man kunde skratta sig
fördärvad.»
Billy avbröt sig för att ge luft åt sin munterhet.
304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
