Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men doktor Hentley skakade endast på huvudet.
»Jag kan in te säga er det, kära barn. Det är en
skam, men jag kan inte löpa den risken. Mina
händer ä’ bundna. Våra lagar ä’ alldeles galna.
Men jag måste ta hänsyn till dem som stå mig nära.»
Först då hon steg upp för att gå vacklade han i
sitt beslut.
»Kom hit», sade han. »Sätt er närmare.»
Han beredde sig att viska i hennes öra, men med
plötslig överdriven försiktighet gick han hastigt bort
till dörren, öppnade den och tittade ut. När han
återtog sin plats, drog han sin stol så nära intill
hennes att armstöden berörde varandra, och medan
han viskade till henne kittlade hans skägg henne på
örat.
»Nej, nej», avbröt han ivrigt då hon försökte
uttala sin tacksamhet. »Jag har ingenting sagt. Ni
kom ju hit för att rådfråga mig angående ert
hälsotillstånd i allmänhet. Och ni är alldeles utsliten,
inte alls i kondition ...»
Medan han sade detta, förde han henne mot
dörren. Då han öppnade den, stod en patient som
väntade att få gå in till tandläkaren i
mottagningsrummet bredvid ute i hallen. Doktor Hentley höjde
rösten.
»Vad ni behöver är det hjärtstyrkande medlet
som jag föreskrev. Kom ihåg det. Och sköt om
aptiten när den kommer tillbaka. Ät kraftig och
närande föda — biffstek, mycket biffstek. Inte för
hårdt stekt. Adjö!»
Emellanåt blev den tysta bostaden henne
outhärdlig. Hon kastade då en schal över sig och gick utåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
