Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommer ut skulle ert liv inte ens vara värdt en
nypa salt, ifall jag talade om för honom (att ni har
ofredat mig. Och hör nu vidarel Om ni genast
går er väg och aldrig närmar ef mer-, så ska jag
inte tala om det för honom. De.t är allt vad jag
har att säga er.»
Den långe smeden stod där i butter obeslutsamhet.
Hans ansikte uttryckte på samma gång bedrövelse)
och häftig trånad, och hans händer gjorde
omedvetet gripande, rörelser.
»Ack, ni lilla spröda stackare», utbrast han
häftigt, »jag skulle kunna bryta av er med min ena
hand. Jag skulle kunna — ja, jag kunde göra med
er vad jag ville. Men jag vill inte göra er illa,
Saxon. Det vet ni. Säg nu bara det där ordet,
så ...» | j i
»Jag har redan sagt det enda jag har ,att säga er.»
»Å, Herre Gudi» utbrast han. »Ni är då inte
rädd av er. Ni är inte rädd.»
De sågo varandra i ögonen en lång stund under
tystnad.
»Hur kan det komma sig att ni inte ar rädd?»
frågade han slutligen efter att ha stirrat inåt /det
omgivande mörkret, som om han trott, att hon
där hade några dolda bundsförvanter.
»Därför att jag är en modig mans hustru», sade
Saxon kort. »Och nu är det bäst att ni gårl»
När han hade gått, flyttade hon sin vedbörda
över till den andra axeln och fortsatte sin ,vandring
med en känsla av stolthet i sitt bröst över Billy.
Ehuru han nu satt inom fängelsets järnbommar, var
hans styrka likväl hennes skydd. Det var tillräck-
377
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
