Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är just det som är felet med oss alla amerikanare.
Allt ska vara i stor skala. Allting under
hundrasextio acres är för litet.»
»Nåja», envisades Billy, »stor skala måtte väl vara
bättre än liten — se på alla de här ynkligt små
trädgårdarna.»
Saxon suckade.
»Jag vet inte vilketdera som är ynkligast», sade
hon, »antingen att äga några små acres och nödiga
dragare, eller att inte ha några acres alls och köra
andras spann mot betalning.»
Billy ryckte till.
»Gå på bara, Robinson Crusoe», sade han
godmodigt. »Gnid in det med eftertryck. Och det värsta
är att det är fullkomligt riktigt. En friboren
amerikanare har jag ju varit medan jag har kört annat
folks hästar för att kunna leva — medan jag har
strejkat och piskat upp scabs och omöjligt kunnat
komma ut med avbetalningen på några fattig
möbler! En sak var jag riktigt ledsen för. Jag var
väldigt ledsen över att den där vilstolen måste lämnas
igen — för du tyckte så mycket om den. Vi
till-bragte en god del av vår smekmånad i den
stolen.»
De hade nu lämnat San Leandro bakom sig och
vandrade igenom en trakt av små jordlotter —
»småbruk» som Billy kallade dem — och nu tog
Saxon fram sin ukulélé för att muntra honom med
en sång eller ett par. Först blev det: »Ja, bli nu
för min dotter» och sedan följde den gamla
melankoliska sången:
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
