Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja — jag ligger och hör på det», ljöd hans
klarvakna svar.
»Kan det vara en panter, eller kanske — en
vildkatt ?»
»Nej, det kan det inte. All så’n ohyra ä’ utrotad
för långese’n. Det här är ju ett fredligt
jordbruksområde.»
En svag bris susade genom träden och kom Saxon
att rysa till. Det hemlighetsfulla ljudet från syrsan
upphörde med misstänkt hastighet. Midt i det
smygande prasslet hördes så en tung duns, som kom
både Saxon och Billy att sätta sig upp. Nu hördes
icke alls något ljud vidare, och de lade sig ned igen,
fastän själva tystnaden föreföll dem olycksbådande.
»Uff», mumlade Billy med tydlig lättnad. »Jag
borde ju ha förstått vad det var! Det var
naturligtvis en kanin. Jag har hört tama kaniner dunsa
i med bakfötterna på det där viset.»
Saxon bemödade sig förgäves att somna.
Sanden kändes hårdare ju längre tiden gick. Hela
hennes kropp värkte. Och ehuru hennes förnuft
förnekade varje möjlighet till samma slags faror som i
vildmarken, fortfor hennes fantasi att oavbrutet
syssla med sådana.
Så hördes ett nytt buller. Det var varken ett
sakta prassel eller ett raspande ljud, det tydde på
att någon tung kropp trängde fram mellan buskarna.
Kvistar knäcktes och brötos av, och en gång hörde
de buskgrenar tryckas åt sidan och sedan hastigt
falla ihop igen.
»Om det där andra var en panter, så måste det
här vara en elefant», var Billys föga uppmuntrande
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
