Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter det andra i ansiktet och på kroppen. Billys
stötar hade icke den minsta tyngd, de kunde
knappast kännas alls, men deras oupphörliga upprepande
irriterade den andre. Åskådarna uppmanade honom
förgäves att hålla sig lugn. Hans ansikte blev
purpurrodt av ilska och han slog alldeles vildt. Men
Billy fortfor lugnt, mildt och orubbligt att slå och slå
och slå. Järnmannen förlorade all
självbehärskning, for fram som en galning, gjorde stora svängar
och gav upper-cuts som skulle ha kunnat döda hans
motståndare. Billy dök, tog steg åt sidan, motade
och undgick att bli skadad. När de clinchäde,
vilket emellanåt var oundvikligt, höll han sin
motståndares armar fast, och vid dessa tillfällen skrattade
denne alltid och ursäktade sig — men vid Billys
första slag sedan de nyss hade skilts åt förlorade
han återigen all besinning och blev ursinnigare än
någonsin.
När så kampen var slut och Billys identitet röjdes,
skrattade Järnmannen helt godlynt åt det skämt, för
vilket han hade varit utsatt. Vad Billy beträffar
hade han på ett glänsande sätt dokumenterat sig
som mästare i sin konst. Hans stora skicklighet
i förening med hans grundliga självbehärskning hade
gjort ett högst gynnsamt intryck på åskådarna, och
Saxon såg med stolthet den beundran som hennes
»gosse» väckt hos dem alla.
Icke heller hon blev utan framgångar inom
sällskapslivet. När de sportande trötta och svettiga lade
sig på den torra sanden för att svalka sig, övertalade
de henne att ackompanjera deras löjliga och
orimliga visor på sin ukulélé. Det dröjde icke heller
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
