Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, du har rätt», brummade han. »Men Hafler
slår jag nog inte. Han är för durkdriven. Men det
är detsamma — träffas vi igen, så ska jag föreslå
honom att vi ta boxningshandskarna på, fastän jag
då aldrig skulle vara nog nedrig att göra honom så
ledbruten som han gjorde mig.»
Sedan de hade passerat Post på återvägen till
Carmel, var vägens tillstånd det bästa beviset på
att de handlat klokt genom att icke ta någon fri
jordlott i besittning. De gingo först förbi en
kull-stjälpt forvagn och sedan en vagn med bruten axel,
varefter de ungefär hundra meter nedåt berget
kom-mo till ett ställe, dit hästar, körkarlar och allt hade
störtat ned.
»Jag tänker att de härefter låter bli att köra den
här vägen vintertid», sade Billy. »Här får ju både
folk och djur sätta livet till — och nog kan jag
begripa att marmorn inte kan fraktas på den.»
Bosättningen i Carmel var lätt gjord. Järnmannen
hade redan begivit sig till sitt katolska college och
»stugan» visade sig vara en bekvämt inredd bostad
på tre rum, avsedd för hushåll. Hall satte Billy till
arbete på potatisodlingen — en sträcka på tre acres,
som poeten skötte på det mest excentriska sätt, till sin
omgivnings stora munterhet. Han odlade potatis
under alla årstider, och det var en allmänt utbredd
mening att vad som låg och ruttnade i jorden
delades jämnt upp mellan mullvadarna och olovligt
inkräktande kor. Nu lånades en plog, ett par hästar
hyrdes och Billy grep sig an med arbetet. Han satte
också upp stängsel omkring potatisåkern, och där-
Måndalen. II.
145
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
