Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om Egande Rätt:
47
ma watn till at släcka sin torst me d. Och
hwad som sålunda säges om watnet,
det angär äfwenwäl jorden uti alla mål,
när af alla bägge sä mycket
öfwerblifwer som tilräckeligit är.
10. Gud gaf werlden åt
menniskorna i gemen. Men emädan han sådant
giorde, på det de skulle hämta derutur
alt hwad som kunde befodra deras
wälfärd och beqwämlighet: Så bör man
ju ingalunda tro det Hans mening war,
hon skulle altid gemensam och obrukad
förblifwa. Han förländte henne dem
flitigom och förnuftigom till bruk och
nytta, och deras arbete skulle giöra dem
dertill berättigade: Men intet åt de
oroligas och trätosammas lystnad och
snälhet. Den som fann ännu så mycken
och så god jord at häfda, som den der
redan war uptagen, hade ingen ordsak
at klaga, ej heller något at beställa med
den, hwilken igenom en annans arbete
blifwit upbrukad. Om han sig det påtog,
så är klart, at han allenast åstundade
frukten af en annans möda, hwartill
han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
