Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om Faderlig Make.
105
och förmår dem mästedels at blifwa ett
eller annat Regemente underdäniga.
Men aldrig sker sådant i kraft af nägon
besonnerlig rätt, som den faderliga
egenskappen medbringar, utan
förmedelst den belöning han hafwer i
händer, säsom igenom hwilken han kan
desto fulkommeligare förwärfwa fig
deras tilgifwenhet. För det öfriga, är
hans makt uti intet mål större, än den
en Frantsos hafwer öfwer en
Engeländare, hwilken förre, medelst det
hopp han gifwer den senare, at wålja
lemna honom ett jordegods till arfs
lärer säkert förbinda honom at wara sig
lydig. Will ock densamme, när
honom ett sädant gods tilfallit, taga det
uti besitning: Så måste han
wisserligen begifwa sig uti alla de wilkor, som
höra till jordegendom uti det landet
hwarest det liager, det ware sig
Frankerike eller Engeland.
23. Men till at komma till slutet,
ehuruwäl altså fadrens makt at befalla,
intet warar längre än barnens
omyndighet, och sträcker sig allenast till det
G-
som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
