Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sammanlefnad.
133
Allenast den bedröfweliga skilnaden
märker derutinnan en Oinskränkt Konungs
underlyckeliga tilstånd derigenom måtte
befodras. Menniskorna wiste mycket
wäl, at när de blefwo
wåldsammemeligen öfwerfalna, så måste de
förswara sig sielfwa; de wiste äfwenwäl,
at ehuru det enom war efterlåtit at
söka sitt eget bästa, likwäl om sådant
skedde med andras förfång, så kunde
det intet tålas, utan bords af hwar
och en, och på alt giörligit sätt
hindras. Sluteligen wiste de ock, at
ingen menniska förmådde med skäl
understå sig at döma om sm egen rätt,
och i kraft utaf sin dom densamme
fulfölja, särdeles emädan de i
anseende till sig sielfwa, så wäl som sine
wänner, nödwändigt måste wara
partiska. Så at derföre på trätor och
oreda aldrig skulle blifwa någon
ända, så framt de igenom almänt
samtycke ej beslöto, at alla tilsamman
warda regerade utaf någre, som de
dertill utwäljandes wordo; förutan
hwilket samtycke ingen menniska
kunde wara befogad, at blifwa en amans
herre eller domare. Hooker Eect Pol.
lib. 1. lect. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>