Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
206 Om den Lagstiftande Makten,
makt, som intet hafwer annat
ändamäl än wälfärd och bibehållande, och
bör
andra en regel, hwarom de
antingen uttryckeligen eller stillatigandes
kommit öfwerens, hwilken uti deras
förenads tilstånd bör wara dem till
efterrättelse. Den senare är det som
wi kalle Borgerlig Lag, hwilken är
rätta siälen uti en Regements kropp,
emädan des lemmar haswa derutaf
sitt lif och rörelse, samt föranlåtas
derigenom at förrätta sådana
giärninningar, som det almänna bästa
kräfwer. De förordningar, som uti ett
Regemente utgifwas till
undersåtarnas utwärtes lefwernes och wandels
inrättande, äro aldrig giorda som
sig bör, så framt man ej förestäldt sig
derwid, at menniskans inwärtes
wäsende är egenwilligt, uproriskt och
afwändt ifrån all lydna åt Naturens
helige Lag; med ett ord, så framt
man sig ej förestäldt, at hon i
anseende till sin fördärfwade natur, är
föga bätre än ett oskäligit Creatur, och
man icke dess mindre söker at sålunda
leda hennes giärningar, at de uti
intet mål kunna hindra det almänna
bästa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
