Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 Om den Lagstiftande Masreli-·
Maktl som lytet haiwer annat ända-
mal cinwcäisaed och bibehållande - säd
r
andra en re el- hwarom de antin-
gen uttryck-: igen elier stillaeigandes
kommit- öfwerensz hwilken uti deras
förenade tilskånd bör wara dem ull
efterrätt-elle. Den senare är det som
- wi kalle Borgerlig Lag- hwilken är«
råtta stålen uti en Regemenes kropp-»
emädan des lemmar haswa derneaf
sitt lis och rörelse - same föra-slätas
derigenom ar förrättas-ida« giärninp
vingar- som dee almånna bästa kräf?
wer. De förordningar-«- som uti etc
Regemenre utfifwas till andels-Trar-
nas— utwärees eswernes och mandels
inrättande- äro aldrig giorda fom
sig bör- få framt man ej förestälde sig
derwidx ar mennisians inwärtes wak
isande är egenwilligex uprorisic och af?
wände ifrån all lydna ät Natnrens
helige Lag ;· med ett ord- så frame
man sig ej förestälde- ae hon i anfeeni
de till sin fördärfwad e natur- är tö-
ga bärre ansett osiäli ir Crearur- och
man icke deß mindre öker ar sålunda
leda hennes gärningar- ar de intim-
eec Jmäl kunna hindra dec alm-Tuna
s best-k-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
