Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och huru wida den sig sträcker. 215
aldrig hafwa någon eg.nde rätt. Mn
på det wi ock måge se, at äfwen
oinskränkt makt, hwarest den är nödig,
just derföre intet grundar sig uppå eget
behag, utan hafwer sina wissa
gräntsor, samt rättar sig altid efter det
ändamälet som fodrar, at den uti somliga
mäl måste wara oinskränkt: Så
behöfwe wi ej gå längre än till det som
förelöper wid krigswäsendet, och
dersammastädes i akt tages. En krigsmakts,
och med densamma hela Rikets
wälfärd, kräfwer en fulkommelig lydna
åt hwar Öfwer- Officerares utgifna
befalningar, och det är lifsstraff, at
sätta sig emot de alrafarligaste och
oskäligaste: Men icke dess mindre märke wi,
at en Sergeant, som hafwer makt at
beordra en soldat, at träda in till
mynningen af de fiendteliga styckerna, eller
at stå för en öpning, hwarest han alla
ögnableck är osäker om lifwet, ej
förmär befalla honom at gifwa sig en
halföre utaf hans penningar. I lika
måtto en General, som kan döma honom
till döden för det at han förlåtit sin påst,
eller för det han eftersatt d et
alraswåre-O*
sta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
